AI-bil­di­gen­kän­ning är en teknik som använder ar­ti­fi­ci­ell in­tel­li­gens (AI) för att iden­ti­fi­e­ra, analysera och ka­te­go­ri­se­ra objekt, personer, text och ak­ti­vi­te­ter i bilder. Vi förklarar exakt hur AI-bil­di­gen­kän­ning fungerar och vilka an­vänd­nings­om­rå­den det finns.

Bil­di­gen­kän­ning är ett område inom ar­ti­fi­ci­ell in­tel­li­gens som redan erbjuder ett brett spektrum av möjliga tillämp­ning­ar inom mycket olika områden. Till exempel kan objekt som växter iden­ti­fie­ras eller så kan man söka efter produkter på internet med hjälp av foton. AI kan också känna igen människor och sedan söka efter lämpliga profiler på sociala medier. Detta baseras på bil­di­gen­kän­ning, vilket vi kommer att förklara mer de­tal­je­rat i denna artikel.

Vad är bil­di­gen­kän­ning och hur fungerar det?

Bil­di­gen­kän­ning avser datorers förmåga att au­to­ma­tiskt känna igen objekt och personer, samt text och andra element i bilder och videor, och att klas­si­fi­ce­ra dem utifrån un­der­lig­gan­de trä­nings­mo­del­ler. På så sätt vet AI till exempel att en katt är en katt. Inom ar­ti­fi­ci­ell in­tel­li­gens ligger grunden för analysen i ma­ski­nin­lär­ning, som kan användas för att träna AI-modeller att känna igen och klas­si­fi­ce­ra olika data.

AI fungerar i allmänhet enligt följande:

  • Insamling av data: AI kräver flera indata i form av bilddata. Dessa bilder ka­te­go­ri­se­ras ofta i förväg så att systemet lär sig mönster och känner igen dem senare.
  • För­be­hand­ling: För att träna systemet så bra som möjligt förbereds bilderna, till exempel genom att justera storleken och färgerna på bilddata eller ta bort effekter.
  • Ex­tra­he­ring av egen­ska­per: I nästa steg ex­tra­he­rar systemet relevanta egen­ska­per, så kallade features, från bilddata. Dessa in­klu­de­rar till exempel former, kanter eller färger.
  • Mo­dell­trä­ning: De be­ar­be­ta­de data används sedan för att träna ett neuralt nätverk. Målet här är att modellen ska lära sig att tilldela de ex­tra­he­ra­de egen­ska­per­na till specifika ka­te­go­ri­er.
  • Klas­si­fi­ce­ring: När systemet har tränats kan modellen analysera nya, okända bilder. Baserat på detta och de inlärda mönstren iden­ti­fie­ras nu objekt eller personer och tilldelas ka­te­go­ri­er.
  • Fin­juste­ring och an­vänd­ning: Senare förfinas modellen mer och mer under an­vänd­ning. Detta möjliggör mer precisa ju­ste­ring­ar för det önskade an­vänd­nings­om­rå­det, till exempel inom medicinsk di­a­gnostik, där rönt­gen­bil­der undersöks.

Vilka tillämp­nings­om­rå­den är viktigast inom AI-bil­di­gen­kän­ning?

AI-bil­di­gen­kän­ning används idag inom många branscher och i många var­dag­li­ga si­tu­a­tio­ner – ofta utan att kon­su­men­ter­na är direkt medvetna om det. De vik­ti­gas­te områdena är:

  • Hälso- och sjukvård: Inom ett område där noggrann analys av sjuk­domsmöns­ter eller orsaker är avgörande kan AI-bil­di­gen­kän­ning hjälpa till att ställa me­di­cins­ka diagnoser. Detta används till exempel inom radiologi för att analysera rönt­gen­bil­der eller MR-bilder.
  • Säkerhet och över­vak­ning: När det gäller sä­ker­hets­tek­nik används AI för att övervaka of­fent­li­ga platser. AI använder till exempel an­sikt­s­i­gen­kän­ning på flyg­plat­ser för att skanna om personer som klas­si­fi­ce­ras som brotts­ling­ar eller ef­ter­lys­ta personer finns i fly­gom­rå­det. AI-bil­di­gen­kän­ning kan också användas för att begränsa till­trä­det till byggnader.
  • Mobilitet: Autonom körning skulle inte vara möjlig utan AI-stödd bil­di­gen­kän­ning. AI känner igen viktiga faktorer som tra­fik­skyl­tar, andra fordon, människor på vägen och hinder, och använder denna in­for­ma­tion för att styra fordonet. Detta sä­ker­ställs genom att kameror och andra sensorer konstant till­han­da­hål­ler in­for­ma­tion som måste bearbetas i realtid för en smidig körning.
  • Industri: Bil­di­gen­kän­ning används för kva­li­tets­kon­troll vid till­verk­ning av varor och delar. Detta gör det möjligt att upptäcka och ta bort defekta varor eller delar i ett tidigt skede av pro­duk­tions­pro­ces­sen. Analyser är möjliga på en de­talj­ni­vå som ibland är svår att se för det mänskliga ögat.
  • Jordbruk: Inom detta område hjälper bil­di­gen­kän­ning med hjälp av AI till att iden­ti­fi­e­ra växternas mog­nads­grad, nä­rings­be­hov eller tecken på ska­de­djursan­grepp. Jord­bruks­fö­re­tag använder ofta drönare för detta ändamål, som kan täcka stora områden utan att flytta andra maskiner och därmed bidra till ex­em­pel­vis mark­kom­pak­te­ring.
  • De­talj­han­del: Här hjälper ar­ti­fi­ci­ell in­tel­li­gens till att ef­fek­ti­vi­se­ra be­ställ­ning­en av varor, till exempel genom att iden­ti­fi­e­ra produkter som börjar ta slut och au­to­ma­tiskt utlösa nya be­ställ­ning­ar. Vissa åter­för­säl­ja­re använder också AI för att re­gi­stre­ra valda produkter, så att en au­to­ma­tisk bok­nings­pro­cess utlöses i slutet av köpet. Detta eli­mi­ne­rar kas­sa­ti­der och gör shop­pingupp­le­vel­sen mer effektiv.

Vilka är möj­lig­he­ter­na och riskerna med AI-bil­di­gen­kän­ning?

Bil­di­gen­kän­ning sä­ker­stäl­ler ef­fek­ti­va­re processer inom många områden, eftersom AI tar på sig många uppgifter som människor och maskiner endast kan utföra med svå­rig­he­ter eller på ett otill­räck­ligt sätt. Förutom möj­lig­he­ter­na finns det dock också risker för­knip­pa­de med an­vänd­ning­en av AI. Dessa avser särskilt databasen och träningen av ar­ti­fi­ci­ell in­tel­li­gens, eftersom dessa avgör kva­li­te­ten på ana­ly­ser­na och senare re­sul­ta­ten.

Möj­lig­he­ter för bil­di­gen­kän­ning

  • Ökad ef­fek­ti­vi­tet och bättre nog­grann­het: Ana­lys­has­tig­he­ten och pre­ci­sio­nen hos de ut­vär­de­ra­de upp­gif­ter­na kan påskynda processer och förbättra re­sul­ta­ten, eftersom manuell ut­vär­de­ring tar längre tid och kan vara föremål för mänskliga fel.
  • In­no­va­tions­kraft och nya pro­cess­steg: An­vänd­ning­en av AI möjliggör en bred an­vänd­ning av nya tekniker som autonom körning. Bil­di­gen­kän­ning kan också användas för att au­to­ma­ti­se­ra viktiga steg i till­verk­nings­pro­ces­ser eller jord­bruks­pro­duk­tion.
  • Per­son­li­ga kundupp­le­vel­ser: Bil­di­gen­kän­ning genom AI kan in­di­vi­du­a­li­se­ra shop­ping­pro­ces­sen offline och online, vilket inte bara för­bätt­rar kundupp­le­vel­sen utan också till­go­do­ser kundernas behov mer exakt, vilket leder till ökad för­sälj­ning.
  • För­bätt­ra­de sä­ker­hets­mil­jö­er: På olika platser kan AI reagera snabbare och mer exakt på för­änd­ring­ar i of­fent­li­ga utrymmen, vilket sä­ker­stäl­ler en säkrare in­fra­struk­tur vid viktiga trans­port­knut­punk­ter eller of­fent­li­ga platser.

Risker med AI-bil­di­gen­kän­ning

  • Dataskydd och in­tegri­tet: AI kan förbättra den allmänna sä­ker­he­ten, men in­tegri­te­ten kränks ofta när per­son­upp­gif­ter samlas in och ana­ly­se­ras – ibland utan de berörda per­so­ner­nas vetskap eller samtycke. Denna in­for­ma­tion kan hamna i fel händer och miss­bru­kas för kri­mi­nel­la ändamål.
  • Dis­kri­mi­ne­ring och trä­nings­bi­as: AI-system ana­ly­se­rar alltid nya data på basis av de data som de har tränats med. Om träningen till exempel hu­vud­sak­li­gen utförs med ljushyade personer kan detta ha en negativ inverkan på mörkhyade personer. Detta kan leda till problem när man till exempel ska få tillgång till sä­ker­hets­re­le­van­ta områden.
  • Bristande trans­pa­rens: AI-bil­di­gen­kän­nings­sy­stem är komplexa och den un­der­lig­gan­de träningen är svår att förstå. Detta kan innebära att beslut som baseras på systemens resultat inte är trans­pa­ren­ta. Beslut inom brotts­be­kämp­ning kan därför under vissa om­stän­dig­he­ter leda till kritiska resultat.
  • Förlust av mänskliga fär­dig­he­ter: Ju mer AI och AI-bil­di­gen­kän­ning ersätter mänskliga fär­dig­he­ter, desto större är risken att viktiga fär­dig­he­ter försummas. Detta kan leda till en förlust av mänsklig (spe­ci­a­list) kunskap, till exempel inom autonom körning eller medicinsk di­a­gnostik.
  • Sårbarhet för missbruk: När stora da­ta­mäng­der lagras och ana­ly­se­ras finns det po­ten­ti­el­la in­gångs­punk­ter för missbruk av cy­ber­brotts­ling­ar. De kan till exempel utnyttja AI-bil­di­gen­kän­ning för att spåra individer eller ma­ni­pu­le­ra eller helt in­ak­ti­ve­ra sä­ker­hets­sy­stem.

Slutsats: AI-bil­di­gen­kän­ning måste användas på ett an­svars­fullt sätt.

Möj­lig­he­ter­na med bil­di­gen­kän­ning är enorma inom alla branscher och erbjuder betydande op­ti­me­rings­po­ten­ti­al inom en rad olika områden. På grund av de risker som är för­knip­pa­de med tekniken är det dock viktigt att systemen används med högsta sä­ker­hets­stan­dar­der för att förhindra missbruk och samtidigt uppfylla etiska normer. Trans­pa­rens och di­ver­si­fi­e­ring av databasen måste också beaktas vid träning av AI. Detta sä­ker­stäl­ler att tekniken på lång sikt medför fler fördelar än nackdelar.

Gå till huvudmeny