Vilka är riskerna och möjligheterna med nya gTLD?
Den gradvisa introduktionen av nya generiska toppdomäner var avsedd att lätta något på belastningen på domänmarknaden. Praktiskt taget alla termer var tillåtna så länge de följde ICANN:s riktlinjer. Denna frihet ledde till kontroversiella förslag som .guru, .sucks och .wtf samt många andra långa förslag.
Risker och möjligheter vid registrering av ett nytt gTLD
ICANN:s beslut att lätta på reglerna för adressfördelning och skapa nya toppdomäner visade sig vara populärt redan från början. Bara några månader efter att beslutet blev känt rusade företag, städer, samhällen och ideella organisationer för att registrera sina önskade domäner. Förslagen omfattade varumärkesdomäner som .apple eller .bmw, regionala referenser som .nyc och .boston, samt allmänna termer som .love, .blog och .shop.
Men mitt i glädjen över denna nyvunna frihet fanns en oro över om konkurrerande företag eller kritiker redan skulle äga den ändelse du ville ha för ditt varumärke, din produktlinje eller ditt affärssegment. Organisationen, som marknadsförs av ICANN som ett domännamnsregister, har ytterst ansvaret för att besluta om tillgängligheten av en domänändelse och riktlinjerna för användningen. Resultatet blev en lång diskussion där olika intressenter gjorde anspråk på vissa toppdomäner för sig själva och följaktligen försökte hindra andra från att använda dem. Av denna anledning innehåller de nya ändelserna ett stort antal exklusiva toppdomäner, som inte alls eller endast i begränsad utsträckning är tillgängliga för privata användare.
Varumärkes-nTLD
Dessa inkluderar nTLD som är avsedda att användas exklusivt av varumärkesägare. Cirka en tredjedel av de ansökningar som behandlas av ICANN gäller företag och organisationer som vill registrera sitt eget domännamn som administratörer. Detta inkluderar företag som Apple, Google och BMW. De registrerar inte nödvändigtvis domänen på grund av dess fördelar, utan är ibland oroliga för cybersquatting, vilket är en praxis som innebär att någon annan ockuperar en domänändelse.
För privatpersoner finns det knappast någon risk att av misstag registrera ett varumärkesskyddat nytt toppdomännamn, eftersom varumärkesbaserade nTLD inte erbjuds av traditionella leverantörer.
Vill du lära dig mer om cybersquatting och skillnaderna jämfört med domain grabbing? Läs vår artikel om domain grabbing och cybersquatting för att lära dig mer om de två registreringsmetoderna.
Domänändelser med CPE-status
“Community Priority Evaluation” (CPE) infördes av ICANN för att intressenter ska kunna skydda populära ändelser från stora företag. Om en ansökan från en gemenskap lämnas in till ICANN ges den företräde framför konventionella ansökningar. Detta kan endast ske om den sökande kan bevisa att majoriteten av den berörda gemenskapen stöder ansökan om domänen. Webbplatsägare gör vanligtvis domäner med CPE-status tillgängliga när de är en del av gemenskapen eller en specifik bransch. Det är så .hotel-ändelserna fokuserar enbart på hotell, hotellkedjor, hotellföreningar och hotellmarknadsföringsorganisationer. För att förhindra att din egen domän blockeras eller för att undvika juridiska tvister bör användare i förväg kontrollera relevanta gemenskapsdomäner för att se om de uppfyller de nödvändiga kraven.
Regionala nTLD
Domäner som innehåller regionala referenser har blivit mycket framgångsrika under de senaste åren. Nya domänextelser som .london och .wales erbjuder fördelen att presentera ett erbjudande i ett regionalt sammanhang, vilket gör det möjligt för webbplatsägare att direkt vända sig till önskad målgrupp. För att registrera en nTLD måste webbplatsägare vanligtvis bevisa att de har en bostad eller ett registrerat företag i den aktuella regionen. Detta bidrar till att skydda mot missbruk av nTLD. Ett populärt tips för att fortfarande kunna använda dessa nya TLD är att registrera en domän via en lokal förvaltare som agerar som registrant för den faktiska innehavaren.
Kontroverser vid tilldelning av nya toppdomäner
Kunderna betalar en månadsavgift för att registrera en domän. Att tillhandahålla adressändelser är en lönsam verksamhet för administratörer av populära nTLD. Det grundläggande problemet med nya TLD med höga registreringsvolymer är att de ger särskilt rika företag en fördel, eftersom de har råd att betala miljoner i licensavgifter. Det finns många ideella organisationer som skulle vilja reservera några av dessa nya domäner för sig själva. De ansträngningar som enskilda företag gör för att ockupera allmänna nTLD som varumärkesdomäner är en ytterligare faktor som potentiellt kan leda till konflikter.
ICANN:s riktlinjer utesluter i allmänhet exklusiv användning av allmänna språktermer. Administrativa organets beslut har dock upprepade gånger orsakat irritation i det förflutna.
Amazon har inte haft samma tur med sitt eget varumärke nTLD
Onlinepostorderföretaget Amazon hade inte mycket tur när det gällde att registrera sin egen domän 2012. När företaget ansökte om tillägget .amazon 2012 var det tvunget att överklaga ett invändning från Amazon Cooperation Treaty Organization (ACTO), en organisation som främjar utvecklingen av Amazonasbassängen. Organisationen, som leds av Brasilien och Peru, ville använda domänen för webbplatser om miljöskyddsåtgärder och ursprungsbefolkningens rättigheter. Alliansen insisterade också på att ICANN skulle införa en ny regel så att geografiska kategorier skulle få särskilt skydd.
2019, hela sju år senare, ställde sig ICANN på konglomeratets sida och beviljade Amazon rätten att använda .amazon som varumärkes-TLD – mycket till ACTO-medlemmarnas besvikelse, som för övrigt hade erbjudits Kindle-läsplattor och andra produkter till ett värde av fem miljoner dollar av Amazon under tvistens gång.
Förprogrammerade problem med nTLD
Bland de fritt tillgängliga nTLD-domänerna finns det några alternativ som kan visa sig vara en grogrund för juridiska tvister. Det handlar om domänändelser som kan skada företag, varumärken eller enskilda personers rykte. De som lyfts fram i media är bland annat .sucks, .porn och .wtf. För att undvika att förelägganden utfärdas bör webbplatsägare vara försiktiga när de använder sådana domänändelser.
.sucks – en irriterande domän
“This sucks” används vanligtvis för att uttrycka missnöje med en person eller en situation. Många varumärkesägare tror att denna nya toppdomän främst kommer att användas för förtal och har försökt hinna före andra genom att registrera domäner i förebyggande syfte. Liknande beteende har också observerats bland kändisar. År 2015 tog till exempel sångerskan Taylor Swift försiktighetsåtgärden att reservera både domänen .sucks för sitt namn och motsvarande domän .porn.
Vox Populi, domänregistret som ansvarar för .sucks-domänerna, ser inga problem med den nya toppdomänen. Registret ser snarare ändelsen som en möjlighet för företag att inleda en dialog med kunderna.
Varför defensiv registrering är onödig
Domänändelser som .sucks, .wtf och .porn är endast problematiska när de används i kombination med varumärken eller egennamn. Även om en webbplats som www.monday.sucks är helt ofarlig, kan en webbplats som www.brand-name.sucks skada varumärkets varumärkesrättigheter om webbplatsen inte drivs av varumärket självt.
Ett företag behöver inte nödvändigtvis registrera adressen själv för att skydda varumärkets rättigheter. ICANN har två effektiva metoder för detta, nämligen Trademark Clearinghouse (TMCH) och Uniform Rapid Suspension (URS), som skyddar mot olagliga domänregistreringar. Trademark Clearinghouse fungerar som ett centralt register där varumärken kan registreras. Om en ny toppdomän eller andra nivådomän föreslås som matchar en befintlig uppsättning data i registret, kommer den berörda varumärkesägaren att underrättas. Varumärkesägare kan få internetadresser suspenderade via Uniform Rapid Suspension om någon försöker registrera en liknande domän eller missbrukar registreringsprocessen.