Pressmeddelande

Även om det är vanligt att svenskar använder molntjänster som drivs av leverantörer utanför EU, finns det en växande oro över var informationen hamnar. Två av tre svenskar är oroliga över molntjänstleverantörer som är baserade utanför Europa, och sju av tio anser att det är viktigt att inga institutioner utanför EU har tillgång till deras data. Detta framgår av en undersökning gjord av webbhotellsspecialisten STRATO.

Undersökningen visar att fyra av fem (80 %) svenskar i dag använder molnlagring. Trots att de flesta molntjänsterna som används inte har sitt ursprung i ett EU-land uppger många att europeiskt ägande är viktigt. Sju av tio (70 %) uppger att det är viktigt att deras data skyddas enligt EU:s GDPR-regelverk, medan 64 procent uppger att de är oroliga för molnleverantörer som inte har sitt ursprung inom EU. Ännu fler, 69 procent, uppger även att det är viktigt att inga utomeuropeiska institutioner har tillgång till deras data.
– I dagens snabbrörliga och föränderliga värld är det tydligt att svenskarna har blivit alltmer medvetna om digital suveränitet. De vill veta var deras data lagras och veta att den hanteras enligt europeisk lagstiftning och dataskyddsstandarder. Det handlar inte bara om säkerhet – utan om förtroende för de institutioner som hanterar känslig information, säger Jens Reich, vd på STRATO.

Beredda att betala mer för säkerhet

Undersökningen visar även att betalningsviljan för säkra alternativ är hög. Nästan två av tre (61 procent) är beredda att betala extra för att lagra sina data på EU-baserade servrar.
– Vi ser tydligt att säkerhet, transparens och efterlevnad av EU-regler blir avgörande faktorer. Inte bara för företag, utan även för privatpersoner som väljer molnleverantör. Att vara baserad inom EU – och i vårt fall med huvudkontoret i Tyskland – är inte bara en fördel, det har blivit ett krav, säger Jens Reich.
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes online i augusti 2025 och omfattade cirka 1 000 personer mellan 18 och 75 år i Sverige. Den utfördes av undersökningsinstitutet Forsa. Resultaten är representativa med en statistisk felmarginal på ±3 procentenheter.