Domänmarknaden är full av användare som upptar lovande adresser. Om dessa domännamn är varumärkesskyddade termer kan de bryta mot lagen. Denna praxis, som ofta anses olaglig, kallas i internettermer för cybersquatting.

Cybersquatting – betydelse och typer

Medan domänkapare riktar in sig på oskyddade termer, koncentrerar sig cybersquatters specifikt på varumärken och egennamn. Syftet med att registrera juridiskt skyddade termer som en del av domännamnet är att sälja dem till den faktiska rättighetsinnehavaren för en högre överlåtelseavgift.

Cybersquatting kallas också brand jacking eller name jacking, beroende på typen av varumärkesskydd. Om den kontroversiella domänen innehåller namnet eller en del av namnet på musiker, idrottspersonligheter, TV-stjärnor eller andra kändisar resulterar detta i en överlappning av båda metoderna.

För att sätta press på rättighetsinnehavarna används många av dessa domäner för skadliga ändamål. De innehåller till exempel innehåll som visar företaget eller personen i fråga i dålig dager.

En speciell typ av cybersquatting är typosquatting, där stavfel avsiktligt görs i domäner med varumärkesnamn för att fånga upp besökare.

Tips

Cybersquatting nämns ofta i samma andetag som domänkapning. Domänkapning avser registrering av internetdomäner som syftar till lukrativ återförsäljning av ägarens rättigheter istället för personlig användning. Namn på specifika produkter eller tjänster undviks vanligtvis vid domänkapning för att undvika konflikter med rättighetsinnehavare. En underform är så kallad domänsnappning, vars syfte är att så snabbt som möjligt köpa upp utgångna domäner (dvs. domäner som är på väg att löpa ut). Till skillnad från cybersquatting bryter domänkapning vanligtvis inte mot varumärkeslagstiftningen.

Domännamnslagstiftning i Storbritannien

I Storbritannien finns det ingen tydligt definierad lagstiftning om internetdomännamn, eftersom det mesta av det rättsliga ramverket baseras på avtalsrätten. När du köper en domän och godkänner de juridiska villkoren är du vanligtvis bunden av en tvistlösningspolicy, t.ex. ICANN:s enhetliga tvistlösningspolicy (UDRP). Om någon hävdar att du använder en domän för skadliga ändamål och vinner målet kan domännamnet överföras till denne.

Om du registrerar ett domännamn som liknar någon annans kan detta ses som ett ”bedrägeri”. Om den brittiska domstolen anser att domännamnet utgör ett brott mot immateriella rättigheter kan domänägaren bli tvungen att överlåta domännamnet samt hållas ansvarig för eventuella skador och kostnader.

Vissa länder, såsom USA med sin Anticybersquatting Consumer Protection Act (ACPA), har mer specifika lagar om domännamn, som ger varumärkesägare särskilda juridiska rättigheter.

Sociala medier och cybersquatting

Sociala medier som Facebook och Twitter fortsätter att växa i popularitet, vilket har lett till en ny form av cybersquatting där varumärkesskyddade varumärken eller namn registreras av andra. De har nu gjort denna praxis till ett brott mot sina användarvillkor. Tony La Russa, manager för St. Louis Cardinals, fick på det hårda sättet erfara hur skadligt cybersquatting kan vara. Någon registrerade ett Twitter-konto i hans namn och publicerade många nedsättande statusuppdateringar i syfte att skada hans rykte. Han var den första kändisen som stämde sajten, men drog senare tillbaka sin stämning.

Facebook är också strikt när det gäller varumärkesintrång. Varumärkesägare måste rapportera alla olagliga profiler så snart de upptäcker dem. Ett ytterligare steg för att förhindra cybersquatting är mobilautentisering, vilket innebär att användaren verifierar sitt konto via telefon för att få ett användarnamn.

Observera den juridiska ansvarsfriskrivningen som gäller för denna artikel.

Gå till huvudmeny