SQL eller NoSQL? Även om dessa två databaser har vissa gemensamma drag finns det ett alternativ som passar dig bättre, beroende på hur du tänker använda den. Följande jämförelse mellan MongoDB och PostgreSQL fokuserar främst på hastighet och säkerhet.

MongoDB: Horisontell skalning och maximal flexibilitet

För att förstå de olika metoderna som ingår i denna jämförelse ger vi dig en kort översikt över databaserna MongoDB och PostgreSQL. MongoDB har fått sitt namn från det engelska ordet ”humongous” (enorm). Systemet publicerades 2009 av 10gen (nu MongoDB Inc.). Det är utformat för att användare ska kunna hantera enorma datamängder på ett tydligt och koncist sätt. För att göra detta möjligt är NoSQL-databasen särskilt flexibel och kan enkelt skalas. Den strukturerade, semistrukturerade eller ostrukturerade datan lagras i det JSON-liknande formatet BSON i form av dokument. MongoDB är skrivet i C++ och distribueras fortfarande över hela världen under open source-licensen SSPL.

PostgreSQL: En förmodad gammal klassiker med moderna fördelar

I vår jämförelse mellan MongoDB och PostgreSQL har den andra lösningen en helt annan approach. PostgreSQL fungerar helt relationsbaserat och plattformsoberoende, även om icke-relationsbaserade datatyper också stöds. Systemet lanserades 1996 och baseras, åtminstone delvis, på databaser som har utvecklats vid University of Berkeley sedan 1980-talet. Systemet, som underhålls av PostgreSQL Global Development Group, är fortfarande öppen källkod idag. PostgreSQL påstår sig vara den mest avancerade öppen källkodsdatabasen i världen. Det som är säkert är att den uppskattas världen över för sin flexibilitet och stabilitet. Hanteringssystemet är skrivet i C och kallas ofta helt enkelt för ”Postgres”.

Vad används MongoDB och PostgreSQL till?

Vid första anblicken tycks vår jämförelse mellan MongoDB och PostgreSQL antyda att båda databaserna kan användas för liknande ändamål. Båda lösningarna är väl genomtänkta, mycket funktionella och relativt flexibla databaser som säkerställer ordning och översikt även vid hantering av stora eller växande datamängder. En mer detaljerad analys visar att företag måste besluta utifrån sina egna krav vem som har fördelen i jämförelsen mellan MongoDB och PostgreSQL och vilken databas som bäst tillgodoser deras behov.

NoSQL-lösningen är särskilt lämplig om du behöver ett system som kan växa i takt med dina behov. Detta gäller inte bara den rena datamängden, utan även olika datatyper. MongoDB har horisontell skalbarhet, vilket gör systemet till den perfekta lösningen inom e-handelssektorn, där transaktionsdata måste överföras snabbt och säkert. Dessa fördelar, i kombination med dess flexibilitet när det gäller datatyper, gör MongoDB till ett utmärkt val för innehållshanteringssystem. Om du behöver konfigurationsalternativ och omfattande analysfunktioner i realtid är MongoDB värt att överväga.

PostgreSQL är lämpligt för omfattande webbapplikationer och tillhandahåller värdefulla resurser för e-handel. Systemet är ett bra val för applikationer i molnet och sakernas internet. PostgreSQL är också mycket effektivt i samarbete med andra databaser.

Funktionalitet

MongoDB och PostgreSQL har valt mycket olika vägar för att nå sina mål. Som en ren NoSQL-lösning avstår MongoDB helt från rigida relationella tabeller och arbetar istället på ett dokumentorienterat sätt. Dessa binära JSON-dokument (kallade BSON) sammanfattas sedan i samlingar. Systemet bygger på nyckel-värdepar. Nyckeln består här av en teckensträng; värdena kan vara andra dokument, booleska värden, siffror eller helt andra filtyper. Strukturen i ett JSON-dokument kan enkelt ändras genom att radera eller lägga till enskilda fält. En textsökning finns för att identifiera specifika dokument. Strukturerade, semistrukturerade och ostrukturerade data beaktas.

Jämfört med detta följer PostgreSQL en relationsbaserad strategi. Även om det finns många NoSQL-alternativ har ett tabellbaserat system också sina fördelar. En viktig egenskap hos PostgreSQL är att hanteringssystemet är mycket mer flexibelt än andra SQL-alternativ och tillåter kolumner med undervärden. Databashanteringssystemet förlitar sig också på främmande nycklar och triggare. Frågor ställs med hjälp av den klassiska klient-server-principen. Filer och anslutningar hanteras via den centrala serverkomponenten ”postmaster”. Olika klienter skickar sedan sina frågor. PostgreSQL stöder många datatyper, men dessa måste struktureras i förväg.

Prestanda

MongoDB:s namn antyder att det kan hantera enorma datamängder utan större problem. Systemet lever absolut upp till detta påstående. Databasen är horisontellt skalbar och inte beroende av en enskild maskins datorkraft. Tack vare kombinationen av alternativ med ett brett utbud av hårdvara finns det teoretiskt sett inga gränser för dess prestanda och lagringsvolym. Även när många användare samtidigt har åtkomst till data förblir sökhastigheten hög. Sharding fördelar belastningen över olika datorer. Detta bidrar inte bara till bättre prestanda, utan erbjuder också bästa möjliga skydd mot eventuella serverfel.

PostgreSQL, å andra sidan, skalar data vertikalt och kan därför inte helt hålla jämna steg med prestandan hos NoSQL-lösningen. Prestandan hos det relationella systemet är dock imponerande. Det är till exempel möjligt att utföra skriv- och läsoperationer samtidigt. Dataautentisering och djupgående dataanalys med låg latens är också ofta bättre med PostgreSQL än med många av dess kommersiella konkurrenter. Databasen fungerar med komplexa datatyper och frågor och kan därför också göra sig gällande när det gäller big data. Ytterligare resurser som minne eller CPU:er kan läggas till för att möta ökande krav. Funktioner som just-in-time-kompilering och tabellpartitionering hjälper också vid bearbetning av stora datamängder.

Kompatibilitet

Båda lösningarna fungerar på olika plattformar och kan därför användas på Linux, macOS, Solaris och Windows. PostgreSQL går ännu längre och fungerar även på FreeBSD, HP-UX, NetBSD och OpenBSD. SQL-databasen är ACID-kompatibel (Atomicity, Consistency, Isolation, Durability), medan MongoDB åtminstone erbjuder detta alternativ. Båda systemen stöder ett flertal programmeringsspråk, men valmöjligheterna är betydligt större för det yngre systemet i jämförelsen mellan MongoDB och PostgreSQL.

Programmeringsspråk Stöds av Mongo DB Stöds av PostgreSQL
Actionscript
C
C
C
Clojure
ColdFusion
D
Dart
Delphi
Erlang
Go
Groovy
Haskell
Java
JavaScript
Kotlin
Lisp
Lua
MatLab
.net
Perl
PHP
PowerShell
Prolog
Python
R
Ruby
Scala
Smalltalk
Swift
Tcl

Säkerhet

En av de viktigaste anledningarna till att användare väljer PostgreSQL är databasens starka säkerhetsarkitektur. Denna inkluderar Lightweight Directory Access Protocol (LDAP) och Pluggable Authentication Module (PAM) samt värdbaserad autentisering, datakryptering och SSL-certifikat. Den fördefinierade databasstrukturen säkerställer också att dina data alltid skyddas på bästa möjliga sätt. MongoDB har också många säkerhetsfunktioner, inklusive kryptering på fältnivå och på klientsidan. Distributionen till olika servrar erbjuder också åtminstone en hög tillförlitlighet och säkerställer att data är tillgängliga igen utan större fördröjningar.

Vilka olika versioner finns det av MongoDB och PostgreSQL?

En av likheterna mellan MongoDB och PostgreSQL är deras öppen källkodsstrategi. Båda systemen är därför inte bara öppen källkod, utan också tillgängliga gratis, åtminstone i sin grundversion. Även om detta också innebär att det inte finns något professionellt support i detta fall, kompenserar två dedikerade communityn för denna brist och ger gärna råd till nykomlingar. Dokumentationen och expansionsmöjligheterna är också något mer omfattande på grund av PostgreSQL:s längre marknadsmognad. MongoDB erbjuder också olika Pro-versioner. Versionerna “Enterprise” och “Atlas” (för molnanvändning) är avgiftsbelagda, men har också några ytterligare funktioner och omfattande support.

Vilka företag använder de två databaserna?

Även om jämförelsen mellan MongoDB och PostgreSQL visar att de två lösningarna har två mycket olika tillvägagångssätt, har de ändå en sak gemensamt, nämligen att många stora företag helt eller delvis förlitar sig på de tjänster och fördelar som de två databaserna erbjuder dem.

De mest kända företagen som använder MongoDB är bland annat följande:

  • Adobe
  • Amadeus
  • AppScale
  • Craftbase
  • Disney
  • Etsy
  • Foursquare
  • Lyft
  • MTV
  • The New York Times
  • Via Varejo

PostgreSQL används bland annat av följande företag och plattformar:

  • Apple
  • IMDB
  • Instagram
  • Reddit
  • Runkeeper
  • Skype
  • Spotify
  • Twitch
Gå till huvudmeny